Nu har turen kommit till Moderaternas i vår valbevakning av klimatambitionerna hos Täbys politiska partier. I den här intervjun träffade vi Erik Andersson, kommunstyrelsens ordförande, och Johan Algernon, ordförande i Stadsbyggnadsnämnden.
Vad är ni mest stolta över att ha åstadkommit under mandatperioden 2022-2026 när det gäller minskningen av klimatutsläpp i Täby?
Vi har köpt begagnad IT-utrustning till kommunorganisationen, vilket har minskat utsläppen
betydligt. Vi har initierat idéer om en cirkulär hubb i Arninge och har därmed skapat förutsättningar för
privata aktörer att bidra till omställningen. Ett exempel som redan finns i Arninge är företaget
Inrego som arbetar med återbruk av begagnad IT-utrustning.
Vår linje bygger på att teknikutveckling minskar utsläppen snarare än styrmedel som
parkeringsavgifter eller begränsningar av biltrafik.
Kommunens roll är främst att möjliggöra lösningar där de faktiskt kan göra skillnad.
Ett Hållbart Täby vill att kommunen sätter mätbara och tidssatta mål för minskning av
klimatutsläpp inom kommunens olika verksamheter. Vilka mål och mätetal kommer ni
att satsa på?
Vi har det övergripande målet att kommunen (kommunorganisationen och dess invånare)
ska ha nått nettonoll utsläpp 2045. Men vi har inte exakta, separata mål för de olika verksamheterna. Däremot har kommunen
kartlagt klimatutsläppen från sina olika verksamheter, såsom IT, inköp av livsmedel, etc.
Kartläggningen gäller kommunens egen regi verksamhet, inte de entreprenörer kommunen
anlitar. Att inkludera dem i kartläggning kan bli aktuellt i ett senare skede.
På sikt ska vi utifrån kartläggningen koppla på olika aktiviteter för att nå det övergripande
målet om nettonoll. Tanken är att aktiviteterna kommer att framgå av kommande
verksamhetsplaner.
Ett hållbart Täby vill att kommunen kommunicerar mer tydligt till invånarna om hur det
går när det gäller Täbys klimatarbete. Vad vill ert parti göra för att få till en mer
transparent och tydlig kommunikation till medborgarna?
Vi har nyligen tagit fram en flik om Hållbarhet på kommunens hemsida. Men det går
fortfarande att förbättra informationen både vad gäller innehåll och hur lätt informationen är
att hitta. Vi tycker att det är viktigt att ge information, råd och goda exempel snarare än att använda
förbud eller pekpinnar.
Vill ert parti införa miljö- och klimatkrav i upphandlingar?
Kommunen använder redan sådana krav, bland annat när det gäller upphandling av
transporttjänster.
Hur ser ert parti på att inrätta en Miljö- och klimatnämnd för att organisera och synliggöra klimatfrågorna ?
Vi tror inte att en särskild miljö- och klimatnämnd skulle göra arbetet mer effektivt. Tvärtom
menar vi att det riskerar att skapa mer byråkrati utan att leda till bättre resultat.
Klimatfrågorna hanteras redan i ett arbetutskott under kommunstyrelsen med ansvar för
stadsbyggnad, fastigheter och klimat.
Vad anser ert parti om att kommunen går med i ett kunskapshöjande nätverk, till
exempel Klimatkommunerna?
Vi har inget behov av att gå med i Klimatkommunerna eller liknande organisationer. Vi kan
ändå ta del av kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte utan att vara formell medlem. Vi är
skeptiska mot organisationer som driver opinion eller publicerar debattartiklar, eftersom vi
inte alltid tycker att kommunen kan stå bakom alla ställningstaganden som görs där.
Vad vill ni åstadkomma 2026–2030?
Täby kommun har upprättat en egen koldioxidbudget. Enligt den behöver kommunen
som helhet minska sitt koldioxidutsläpp med 3500 ton per år räknat från 2023 för att nå
nettonoll 2045. Men de senast uppmätta åren har utsläppen inte minskat alls.
Hur ser ert parti på möjligheterna att Täby ökar takten i sina utsläppsminskningar och att årligen mäta minskningen inom relevanta områden?
Vi behöver öka takten i utsläppsminskningarna genom teknikutveckling och genom att bygga
klimatsmart nära kollektivtrafik. Exempel på det senare är utvecklingen av Täby park och
Roslags Näsby, där fler arbetsplatser och tätare bebyggelse kan minska behovet av resor.
Utsläppsminskning inom transportsektorn är viktigt eftersom det är där de största utsläppen
finns. Men kommunen har begränsad möjlighet att påverka detta eftersom mycket styrs av
nationell lagstiftning och regionen när det gäller kollektivtrafik.
Kommunens roll är främst att skapa förutsättningar, exempelvis genom
laddinfrastruktur, infartsparkeringar och god trafikplanering.
Ett nytt behov som vi ser är laddinfrastruktur för tunga fordon.
Kommunen har satsat mycket på cykelvägar och infartsparkeringar. Men kollektivtrafiken har
inte byggts ut i samma takt, vilket gör det svårt att minska bilberoendet ytterligare.
Utsläppsminskningar får inte bli för krångliga eller dyra för invånarna. Varje ny åtgärd måste
vägas mot kostnad och faktisk nytta.
Kartläggningen av kommunorganisationens utsläpp visar att vi måste minska utsläppen från
inköp av livsmedel, övriga inköp, drivmedel och resor.
Hur ser ni på samarbete med civilsamhället när det gäller klimatfrågan?
Vi är positiva till dialog och samarbete med civilsamhället. Det är bra att det finns ett stort
lokalt engagemang för klimatfrågor. Vi vill gärna ha fler konkreta förslag från föreningarna.
Förslagen ska vara kopplade till det kommunen kan påverka.
Intervjun genomfördes i maj 2026 av Anna och Michael Kramers och ingår i Ett hållbart Täbys valbevakning. Nästa intervju publiceras inom kort!
