Vad är den viktigaste skillnaden i hur Täby styr klimatarbetet jämfört med Sollentuna och Nacka?
Att det saknas tydliga mål och uppföljning av utsläppsminskning och att klimatarbetet inte är transparent och tydligt på kommunens webbplats så att invånarna i Täby kan följa arbetet. Täby kommun är heller inte med i några kunskapshöjande nätverk som t.ex. Klimatkommunerna.

Ni beskriver Täbys arbete som fragmenterat. Vad innebär det i praktiken för styrning och genomförande?
Med fragmenterat menar vi att kommunens klimataktiviteter finns spridda i olika dokument utan inbördes samordning.  Det är svårt att följa det som sker, vilka aktiviteter som genomförs samt när de förväntas vara klara.

Risken är att klimatstrategin inte leder till en minskning av koldioxidutsläpp i den takt som krävs för att nå uppsatta mål enligt Parisavtalet.

Sollentuna och Nacka har tydligare uppföljning t.ex. i form av miljöbarometer, indikatorer och koppling till budget Vilka uppföljningssätt är mest avgörande för att faktiskt minska utsläppen?
Att målen för utsläppsminskningarna finns med i kommunens verksamhetsplan och att resultat i förhållande till satta mål för utsläppsminskning redovisas i kommunens årsredovisning. Det är även viktigt att utvecklingen i förhållande till satta mål redovisas till kommuninvånarna på ett tillgängligt sätt via kommunens webbplats eller sociala medier.

Om Täby bara fick välja 3 indikatorer att börja med – vilka skulle ni välja och varför?
Att årligen följa upp territoriella växthusgasutsläpp per invånare och att följa upp att kommunens egen verksamhet når uppsatta klimatmål. Eftersom trafiken står för 70 % av utsläppen från Täbys geografiska yta är det viktigt att sätta tydliga mål och indikatorer inom den sektorn. Att följa utvecklingen när det gäller invånarnas resmönster när det gäller gång, cykel och kollektivtrafik och användningen av den privata bilen.

Hur undviker man att kolsänkor blir en ”genväg” som ersätter utsläppsminskningar?
Risken med att använda kolsänkor såsom skog i kommunen kan förstås leda till ett mindre ambitiöst arbete med utsläppsminskning. Men för att vi skall kunna nå nettonoll utsläpp inom den utsatta tiden behövs möjligheten att räkna in naturens egna koldioxidupptag. Det är tillräckligt svårt och utmanande att nå målen ändå.

Om Täby vill ta ett snabbt kliv från strategi till genomförande redan 2026: vilka tre åtgärder i styrningen ser ni att kommunen bör besluta om först?”
Att sätta relevanta och mätbara mål för utsläppsminskningen är ett viktigt första steg.

Självklart handlar det även om att ha en fungerande organisation som fokuserar på klimatområdet precis som man gör inom andra verksamhetsområden inom kommunen som skola, äldrevård etc.

En särskild miljö- och klimat nämnd kan vara bra för att samla kommunens politik inom området. Täby kommun har nyligen annonserat efter en processledare för hållbarhet och förhoppningen är att det ska ge förstärkning till området. 

Kommunen har ett viktigt verktyg i sin hand – upphandling – som de bör utnyttja för att minska utsläppen, det gäller alltifrån energiminskning i kommunens egna byggnader till att upphandla fossilfria transporter och bilar samt att sätta mål för klimatutsläpp från kommunens upphandlade livsmedel.

Stort tack för era svar och för ert arbete med granskningen Anna och Micke!