Nu har turen kommit till Liberalerna i vår valbevakning av klimatambitionerna hos Täbys politiska partier. I den här intervjun träffade vi Susan El Hark och Thomas Helleday, båda Kommunalråd L, samt Eva Fogelqvist och Mats Nordström, delar av Liberalernas klimatgrupp.
Vilka var era viktigaste vallöften för klimatet inför förra valet och hur har det gått för dem?
Vårt viktigaste vallöfte var att sätta klimatet på dagordningen i kommunpolitiken, och det har vi lyckats med. Vi har varit drivande i att Täby numera har en klimatstrategi, och att klimatarbetet är en tydligare del av kommunens ordinarie styrning.
Ett annat viktigt löfte var att arbeta för skärpta klimatkrav i kommunens upphandlingar, och där har vi framför allt lyckats i transportsektorn: När klimatkraven skärptes minskade de uppmätta utsläppen från upphandlade transporter med 43 % på ett enda år. Här ingår bland annat vård- och omsorgstransporter, skolskjuts, avfallstransporter och transporter av livsmedel.
Vi hade även utökade laddmöjligheter och mer solel i vårt valprogram. Laddinfrastrukturen har byggts ut, men projektet i Arninge med en solcellsanläggning kombinerad med laddstationer för tunga godstransporter gick tyvärr i stöpet när företaget som skulle driva anläggningen drog sig ur i sista stund.
Vi har också arbetat för att kommunen ska inrätta ett klimatpolitiskt råd med politiker såväl som företagare och invånare, men det har vi tyvärr inte fått igenom. Ett annat vallöfte var att Täby skulle gå med i organisationen Klimatkommunerna, och det har ännu inte hänt.
I kommunens klimatstrategi står att ”hållbarhetsperspektivet ska genomsyra hela kommunens verksamhet” och att kommunen ska ”prioritera åtgärder som ger stor effekt”. Hur har ni säkerställt detta under mandatperioden?
För oss är det viktigt att klimatpolitiken inte ska vara ett sidoprojekt, utan den måste vara en del i den ordinarie verksamheten, från samhällsplanering och fastigheter till transporter, måltider och upphandling. Där är klimatstrategin en viktig pusselbit.
Tjänstemännen har påbörjat att bryta ned strategin till konkreta mål för varje verksamhetsområde och nämnd, men det arbetet har inte kommit så långt ännu.
Kommunen har anlitat externa konsulter för att kartlägga kommunverksamhetens egna utsläpp, och det har varit värdefullt för att säkerställa att vi fokuserar på effektiva åtgärder. Det visade sig att matinköpen var den största boven, följt av transporter och den interna IT-utrustningen. Som vi sa, så har skarpare krav i upphandling av transporter gett goda resultat, och vad gäller IT-relaterade utsläpp så har de också minskat kraftigt: Kommunens IT-utrustning byts numera ut mer sällan, kommunen köper in återbrukad utrustning, och den utrustning som byts ut lämnas till återbruk.
Vilka tre klimatåtgärder som L har drivit i Täby har genererat störst utsläppsminskningar den här mandatperioden?
Vi vill vara försiktiga med att uttala oss om de exakta utsläppsminskningarna som enskilda politiska beslut har gett, eftersom kommunen ännu inte har de verktyg som krävs för att följa upp utsläppsminskningarna.
De beräkningar som har gjorts under mandatperioden rör de egna utsläppen, och som vi har nämnt så har utsläppen från upphandlade transporter och från IT-utrustningen minskat kraftigt. Vi vill också lyfta energieffektivisering och omställningen av kommunens fastigheter och fordonsanvändning, där stora utsläppsminskningar också skett.
Under 2024 minskade de totala utsläppen från den egna verksamheten med drygt 3% (kommunens verksamhet genererar ca 7000 ton CO2e årligen).
Att följa upp utsläppsminskningar är relativt nytt för kommunen, och vi vill under nästa mandatperiod utvidga kartläggningen också till andra områden.
Vilka åtgärder som L har drivit har varit mest gynnsamma för den biologiska mångfalden?
Vi har bland annat arbetat för fler ängsytor och bättre förutsättningar för pollinatörer och för att biologisk mångfald ska väga tyngre i samhällsplaneringen. Ett konkret exempel är Ekbacken vid Viggbyholms gård, där L drev på för att stoppa den planerade exploateringen och istället bevara området. Vi har också jobbat för att kommunen ska återställa våtmarker. Två lämpliga områden har identifierats i Hagby och i Täby Kyrkby, men arbetet har inte påbörjats än.
EHT har genomlyst och jämfört Täby kommuns klimatarbete med Nacka och Sollentuna och att vi har kommit fram till att det finns lite kvar att önska av systematiken i Täbys arbete. Hur ser ni på det?
Vi har läst er jämförelse och inspirerats av Sollentunas och Nackas arbete. De har haft basen i klimatarbetet på plats längre än Täby, och de accelererar nu sitt arbete. Täby är också på god väg, t ex arbetar vi med att sätta konkreta mål för alla verksamheter. Tjänstemännen är också engagerade i frågan och tycker att det är kul.
Vi jobbar med att förbättra kommunikationen till täbyborna, t ex har hemsidans klimatsidor utvecklats under mandatperioden, och vi vill ha en miljöbarometer så att invånarna kan följa kommunens utveckling och måluppfyllelse.
Vilken lokal klimat- och miljöpolitik får man om man röstar på L?
Vi kommer att fokusera på att utvidga klimatkraven i kommunens upphandlingar till att omfatta allt som kommunen köper in för medborgarnas pengar.
Att utveckla transporterna inom kommunen är också en viktig fråga för oss: Vi vill bygga ut laddinfrastrukturen, utveckla gång- och cykelvägar, och även se till att det finns en ringlinje för busstrafik.
Förutom att skydda viktiga grönområden och återställa våtmarker vill vi också verka för fler träd och grönytor i våra stadsliknande miljöer, så att vi får större bindning av kol, mer svalka och dessutom en bättre boendemiljö.
Intervjun genomfördes i augusti 2026 av Ullis Petersson och Malin Mattsson och ingår i Ett hållbart Täbys valbevakning. Nästa intervju publiceras inom kort!
